/*#################################################################
  Generated with JavaScript Indexer v1.15.01 on 2004-06-06 03:00:27
  #################################################################*/

Page=new Array();
Page[0]=new Array("Untitled Document","blank.html","0,3","30 sep 2003");
Page[1]=new Array("GÄSTRIKE HÄRDVERKSTAD AB","frameset.html","0,6","10 okt 2003");
Page[2]=new Array("GLÖDGNING","Några av de vanligaste glödgningarna är:","Avspänningsglödgning: Efter bearbetning kan det uppstå ytspänningar i detaljerna.","Ytspänningarna gör detaljerna sprickkänsliga.","En uppvärmning till 550-770 C beroende på material gör att spänningarna minskar.","Mjukglödgning: Även kallat sfärodiseringsglödgning: Stålet värms i detta fall upp till en temperatur som är högre än vid avspänningsglödgning.","Här påverkas stålets struktur och man erhåller sfärisk i stället för lamellär struktur.","<denna behandling ger ett mjukare men segare stål.","Rekristallisationsglödgning: Kan endast tillämpas på kraftigt deformerade detaljer.","Till exempel efter en kallvalsning då hela detaljen knölas ihop.","Vid deformationen knölas stålets kristaller ihop och förstörs.","Uppvärmning gör dock att ny kärnbildning startar och nya kristaller bildas, vilket ger ett mer hållfast stål.","Normalisering: Efter tex svetsning kan en detalj ha hettats upp så mycket att korntillväxt har uppträtt i stålet.","Stora korn ger dålig hållfasthet.","För att få ner kornen till "normal" storlek, värms detaljen upp så mycket att nya korn kan bildas.","Tillbaka","Glödgning","glodgling.html","2,4","6 jun 2004");
Page[3]=new Array("HÅRDHETSMÄTNING","De vanligaste metoderna att mäta hårdhet är:","Brinell: Där en stålkula trycks in i provet med en bestämd kraft under en bestämd tid.","Diametern på kulan mäts och man erhåller ett hårdhetsvärde med enheten HB.","Vickers: Mätningen görs på samma sätt som Brinell, men med en pyramidformad diamantkon i stället för kula.Enheten HV ofta följt av hur många kilo avtrycket är gjort med.","tex HV10.","Ger minst förstörelse på provbiten.","Rockwell C: Här görs avtrycket med en diamantspets och djupet på avtrycket mäts.","Enheten är HRC.","Går ej att utföra på tunna detaljer.","HV HRC HB","300 29,8 285","500 49,1 466","700 60,1 77,6","1000 69,9 85,6","Ovanstående tabell visar en jämförelse mellan de olika enheterna.","Tillbaka","Hårdhetsmätning","hardhet.html","3","6 jun 2004");
Page[4]=new Array("HÄRDNING","Härdar gör man som det hörs på namnet för att få någonting hårt.","Med härdning avses själva kylningen efter att stålet har värmts upp.","Martensithärdning är den vanligaste härdmetoden.","Stål som värms upp ovanför den s.k austenittemperaturen byter struktur från perlit till austenit.","Kyls stålet tillräckligt snabbt, hinner inte stålet omvandlas till perlit igen, utan bildar istället martensit, vilket är en mycket hård struktur.","Beroende på hur snabbt man behöver kyla stålet för att nå martensitstrukturen väljer man kylmedia därefter.","Hos oss använder vi luft för de stål som klarar martensithärdning med en mycket långsam kylning, saltbad (etappbad) och olja om kylningen behöver ske snabbare, och vatten för de material som klarar sig utan att spricka.","Vid bainithärdning kyls stålet till en temperatur strax ovanför martensitområdet, vanligtvis i saltbad.","Stålstrukturen blir då bainit i stället för martensit.","Med bainithärdning kan man erhålla ett mycket segt stål.","Då vi seghärdar ett material anlöper vi detaljerna genom att värma upp dem till mellan 500-700 C.","Man erhåller då ett segt stål.","Motsatsen hårdhärdning som är mer sällsynt innebär en anlöpning vid c:a 200 C vilket ger ett hårdare men mindre segt stål.","Tillbaka","Härdning","hardning.html","2,6","6 jun 2004");
Page[5]=new Array("HISTORIA","Gästrike härdverkstads lokaler har anor ända tillbaka till 1600-talet.","Den här teckningen är från Uhrfors Bruk (1850-talet)","På 1930-talet tillverkades hästskor på platsen.","Idag är produktionslokalen en av de få byggnader som finns kvar sedan det gamla bruket.","Mer om gästriklands bergshistoria finns här.","Tillbaka","Historia","historia.html","2","6 jun 2004");
Page[6]=new Array("GÄSTRIKE HÄRDVERKSTAD AB ","index-2.html","1,5","30 sep 2003");
Page[7]=new Array("Induktionshärdning","Vid induktionshärdning upphettas en bestämd del av detaljen.","Upphettningen sker genom att detaljen förs in i en spole med högfrekvent växelström.","Efter uppvärmning kyls detaljen i olja eller vatten, som vid "vanlig" härdning.","Tillbaka","Induktionshärdning","induktionshardning.html","1,1","6 jun 2004");
Page[8]=new Array("ISOLERING","Då en detalj sätthärdas blir detaljen hård över hela ytan.","Om man önskar bibehålla en del av detaljen, mjukare, och segare, kan denna del av detaljen isoleras.","Tillbaka","Isolering","isolering.html","1","6 jun 2004");
Page[9]=new Array("Gästrike Härdverkstad AB ägs av Hofors Värmebehandlings AB.","Båda företagen styrs från Gästrike Härdverkstad.","Hofors värmebehandlings AB är beläget i Ovako Steels lokaler i Hofors.","I Hofors lokaler härdas framförallt större detaljer, i så kallade gropugnar.","Tillbaka","Koncern","koncernen.html","1,2","6 jun 2004");
Page[10]=new Array("LABORATORIET","För att kunna hålla en jämn och hög kvalite på de härdade detaljerna har vi ett modernt hårdhetsmätningslaboratorium i våra lokaler i Åshammar.","I labbet finns både Vickers, Microvickers, Rockwell och Brinellmätare.","(Mer om hårdhetsmätning)","Skikttjocklek kan kontrolleras i microskåp.","För att få tillförlitliga mätresultat är det av största vikt att de detaljer som skall provas kapas rätt och poleras väl.","De kunder som önskar kan erhålla en hårdhetsmätning med intyg.","Så här kan ett hårdhetsintyg se ut.","Tillbaka","Laboratoriet","labor.html","2","6 jun 2004");
Page[11]=new Array("LÄNKAR","STÅLPRODUCENTER","HÖGANÄS","Tillbaka","Stålproducenter","lank1.html","7","6 jun 2004");
Page[12]=new Array("LÄNKAR","Föreningar/Forskning","Tillbaka","Länkar2","lank2.html","4,8","6 jun 2004");
Page[13]=new Array("LÄNKAR","Svenska stålproducenter","Föreningar/Forskning","Tillbaka","Untitled Document","lankar.html","0,9","30 sep 2003");
Page[14]=new Array("Uhrfors","812 51 Åshammar","Tel: 0290-50 000","Mobil: 070-21 41 165","Fax: 0290-50 670","E-post:info@ghvab.com","KARTA","Untitled Document","left.html","1,6","30 mar 2004");
Page[15]=new Array("Nitrering","Stålet värms upp till 500-600 C i kväverik","atmosfär som åstadkommes genom ammoniak-","tillsats.","Kvävet förenar sig med legeringsämnen i stålet och","bildar nitrider som ger en mycket hård yta med","god slitstyrka.","Ytskiktet är 0,2-0,7 mm.","Denna ugn används för nitrering och nitrokarburering.","Tillbaka","Nitrering","nitrering.html","1,4","6 jun 2004");
Page[16]=new Array("NITROKARBURERING","Till skillnad mot "vanlig" nitrering tillsätts förutom ammoniakäven koldioxid i ugnsatmosfären.","Uppvärmning sker till c:a 570 C.","Kol och kväve bildar karbonitrider som ger upphov till ett hårt ytskikt med mycket bra nötningsbeständighet.","Med efterföljande postoxidering kan en svart yta med bra korrosionsbeständighet åstadkommas.","Tillbaka","Nitrokarburering","nitrokarb.html","1,3","6 jun 2004");
Page[17]=new Array("results.html","results.html","0,6","6 jun 2004");
Page[18]=new Array("SÄTTHÄRDNING","Vid sätthärdning värms stålet upp till austenitiseringstemperatur i kolrik ugnsatmosfär, varefter det kyls.","Den förhöjda kolhalten i ytan ger upphov till ett en hård yta med segare kärna.","Efterföljs nästan alltid av anlöpning, för att ge en högre seghet och minska sprickrisken.","Se även: isolering","Tillbaka","Sätthärdning","satthardning.html","1,3","6 jun 2004");
Page[19]=new Array("search.html","search.html","0,2","6 jun 2004");
Page[20]=new Array("Tack för visat intresse!","tack.html","tack.html","0,7","30 sep 2003");
Page[21]=new Array("Företaget","FÖRETAGSFAKTA","HISTORIA","VÄGBESKRIVNING","Untitled Document","text.html","1,3","30 sep 2003");
Page[22]=new Array("PERSONAL","Klicka på namnet om du vill E-posta till någon av oss.","Anders Hegnell","Arne Piippola","Matthias Eklund","Jessica Liiv","Håkan Blomquist","Lars Andersson","Roine Olofsson","Mikael Norvall","Untitled Document","text2.html","3","30 sep 2003");
Page[23]=new Array("Våra ugnar:","Härdning/Sätthärdning","I Åshammar har vi 2 st kammarugnar, 2 gropugnar och 1 genommatningsugn för detta ändamål.","Som skyddsgas används kväve/metanol.","Största ugnsmått D:680 x L:1380","Det finns möjlighet att seghärda i Hofors, där vi har 2 ugnar med kväve som skyddsgas.","Då endast kväve finns som skyddsgas får man räkna med större slipmån eftersom glödskal bildas.","Största ugnsmått D:1200xL:1670.","Nitrering/Nitrokarburering","Nitrering och nitrokarburering utförs i en gropugn med måtten D:720xL:1400","Åldring/Glödgning/Skyddsgasanlöpning","Utförs i kammar eller gropugnar med kväve/väte som skyddsgas , där den största ugnen har måtten D:720xL:1400, eller 1100x650x700","Untitled Document","text3.html","1,8","1 jun 2004");
Page[24]=new Array("PRODUKTION","HÄRDNING","SÄTTHÄRDNING","INDUKTIONSHÄRDNING","UTSKILJNINGSHÄRDNING","NITRERING","NITROKARBURERING","GLÖDGNING","LABORATORIET","UGNAR","Untitled Document","text4.html","1,5","1 jun 2004");
Page[25]=new Array("KONTAKTA OSS","Adress: Gästrike Härdverkstad AB","Uhrfors","812 51 ÅSHAMMAR","Telefon:","Växel: 0290-50 000","Arne Piippola: 070-340 15 44","Anders Hegnell: 070- 21 41 165","E-post: info@ghvab.com","Vid offertförfrågan vill vi gärna ha följande 4 uppgifter:","Material, tex SS-2242, Orvar","Vikt, tex.","100 kg","Dimensioner tex.","cylindrisk D=25 mm l=300 mm.","En ritning underlättar.","Härdmetod som önskas.","tex härdning, sätthärdning.","Tillbaka","Untitled Document","text5.html","1,3","30 mar 2004");
Page[26]=new Array("1","top.html","4,1","30 sep 2003");
Page[27]=new Array("UTSKILJNINGSHÄRDNING","För vissa legerade stålsorter kan hårdheten ökas genom utskiljningshärdning.","Utskiljning består av 3 steg:","Upplösningsbehandling","Snabbkylning","Åldring","Upplösningsbehandling sker genom att stålet värms upp till en temperatur där lösligheten,av något legeringsämnena i en av stålets faser, är större än lösligheten vid rumstemperatur.","Vid snabbkylningen erhålls en övermättad lösning av legeringsämnet i den ena fasen.","Vid Åldringen skiljs den övermättade lösningen ut och stoppar upp dislokationer (felaktigheter i stålstrukturen).","Då dislokationerna stoppas upp ökar hårdheten.","Åldringen kan ske både vid rumstemperatur och vid förhöjd temperatur för att snabba på processen.","Tillbaka","Utskiljningshärdning","utskilj.html","2","6 jun 2004");
Page[28]=new Array("VÄGBESKRIVNING","VÄGBESKRIVNING TILL GÄSTRIKE HÄRDVERKSTAD","Från Falun eller Gävle: Sväng av riksväg 80 i höjd med Kungsgården.","Följ skyltning mot Åshammar.","Efter c:a 3 km passerar ni en fotbollsplan på höger sida.","Vid nästa väg tar ni av till höger (Gul skylt med Gästrike Härdverkstad finns).","Tilbaka","Vägbeskrivning","vagbeskrivning.html","1,5","6 jun 2004");
function FND(SearchWord){
var ResFound=false;
var SamePage=false;
var Result1="";
var Result2="";
var Result3="";
var NrRes=0;
Result1+="<HTML>\n";
Result1+="<HEAD>\n";
Result1+="<TITLE>Search Results</TITLE>\n";
Result1+="<meta http-equiv='Content-Type' content='text/html; charset=ISO-8859-1'>\n";
Result1+="<style>\n";
Result1+="<!--\n";
Result1+="body{font-family:arial,sans-serif; font-size:14px; background-color: 'white'}\n";
Result1+="table{font-family:arial,sans-serif;font-size:14px; background-color: 'white'}\n";
Result1+=".t{font-family:arial,sans-serif; font-size:13px; background-color: 'white'}\n";
Result1+="a:link{color:#00c}\n";
Result1+="a:visited{color:#551a8b}\n";
Result1+="a:active{color:#f00}\n";
Result1+=".h{font-size:16px}\n";
Result1+=".l{font-size:16px}\n";
Result1+="//-->\n";
Result1+="</style>\n";
Result1+="</HEAD>\n";
Result1+="<BODY>\n";
if(SearchWord.length>=1){SearchWord=SearchWord.toLowerCase();
while(SearchWord.indexOf("<")>-1 || SearchWord.indexOf(">")>-1 || SearchWord.indexOf('"')>-1){SearchWord=SearchWord.replace("<","&lt;").replace(">","&gt;").replace('"',"&quot;");}
this.status="Searching, please wait...";BeginTime=new Date();
Result1+="<center><table cellpadding='10' class='t' width='75%'><tr><td>";
for(j=0;j<29;j++){k=Page[j].length-1;SamePage=false;LineNr=0;
for(i=0;i<k-2;i++){WordPos=Page[j][i].toLowerCase().indexOf(SearchWord);
if(WordPos>-1){
FoundWord=Page[j][i].substr(WordPos,SearchWord.length);
if(!SamePage){NrRes++;
Result3+="<P>";
Result3+=NrRes+". ";
Result3+="<a class='l' href='"+Page[j][k-2]+"'>"+Page[j][k-3].replace(FoundWord,FoundWord.bold())+"</a><BR>\n";
Result3+="<I>URL: "+Page[j][k-2]+"&nbsp;&nbsp;</I>";
Result3+="<I>Size: "+Page[j][k-1]+"k&nbsp;&nbsp;</I>";
Result3+="<I>Date: "+Page[j][k]+"&nbsp;&nbsp;</I>";
}SamePage=true;
if(i<k-3){LineNr++;if(LineNr>2){break;}
if(Page[j][i].length>350){Result3+="<LI>..."+Page[j][i].substr(WordPos-100,200+FoundWord.length).replace(FoundWord,FoundWord.bold())+"...\n";}
else{Result3+="<LI>"+Page[j][i].replace(FoundWord,FoundWord.bold())+"\n";}}
ResFound=true;}}}
if(!ResFound){
Result3+="<CENTER><U>No results found!</U></CENTER>\n";}
Result3+="<P><CENTER>"
Result3+="<a class='h' href='javascript:history.back()'>Go Back</a>\n";
Result3+="<a class='h' href='#'>Go to Top </a>\n";
Result3+="</CENTER></td></tr></table></center></BODY></HTML>";
Result2="<center><B>"+NrRes+"</B> result(s) found";
Result2+=" for <B>"+SearchWord+"</B>. Search took <B>";
Result2+=(Math.floor((new Date()-BeginTime)/10)/100)+"</B> second(s).</center><P>";
this.status="Done";
this.document.open();
this.document.write(Result1+Result2+Result3);
this.document.close();}
else{this.status="Error: You must enter at least 1 character(s)!";}}